När man talar om företagens ansvar för mänskliga rättigheter handlar det ofta om leverantörskedjor, arbetsvillkor i andra länder och hållbarhetsrapportering. Men den moderna diskussionen har djupa historiska rötter. En av de tydligaste är hur tyska företag under andra världskriget använde tvångsarbetare och lägerfångar i sin produktion.
Arbetskraft som byggde på tvång
Under kriget saknade den tyska industrin arbetskraft när miljontals män skickades till fronten. Lösningen blev att i enorm skala använda tvångsarbetare från ockuperade länder, krigsfångar och fångar från lägren. Uppskattningar talar om att många miljoner människor tvingades arbeta för den tyska krigsekonomin under kriget.
Systemet med koncentrationsläger tyskland och läger i ockuperade områden var nära sammanflätat med industrin. Många läger hade satellitläger placerade nära fabriker, gruvor och byggarbetsplatser, där fångarna arbetade under omänskliga förhållanden. Dödligheten var mycket hög.
Ett exempel som blev en symbol
Det kanske mest kända exemplet är den kemiska koncernen IG Farben, som byggde en stor anläggning i anslutning till Auschwitz. Lägret Monowitz, ofta kallat Auschwitz III, inrättades för att förse anläggningen med arbetskraft. Efter kriget ställdes flera av koncernens ledande personer inför rätta i Nürnberg.
Men IG Farben var långt ifrån ensamt. En lång rad företag inom fordon, vapen, kemi, bygg och tung industri använde tvångsarbete. Många av dem finns kvar i dag under samma eller nya namn.
Ersättning – mer än ett halvt sekel senare
Under lång tid efter kriget fick de flesta tvångsarbetare ingen ersättning alls. Först runt millennieskiftet, efter stämningar i USA och ökande internationellt tryck, inrättades den tyska stiftelsen Erinnerung, Verantwortung und Zukunft år 2000. Den finansierades gemensamt av den tyska staten och näringslivet och betalade ut ersättning till hundratusentals tidigare tvångsarbetare som fortfarande levde.
Många företag har också låtit oberoende historiker granska sina arkiv och publicerat sin historia under krigsåren. För vissa har det varit ett sätt att ta ansvar, för andra en reaktion på yttre tryck.
Från historia till moderna regelverk
Erfarenheterna från andra världskriget bidrog till att forma de internationella mänskliga rättigheterna efter 1945. I dag finns ramverk som FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Inom EU har kraven på företag att granska risker för mänskliga rättigheter i sina leverantörskedjor skärpts de senaste åren.
Grundtanken är densamma som historien lär oss: ett företag kan inte frånsäga sig ansvar för hur människor behandlas i verksamheten bara för att det är lönsamt eller lagligt i stunden.
Vad det betyder för företag i dag
För svenska företag kan frågan om mänskliga rättigheter kännas avlägsen, men den berör i praktiken alla som köper in varor och tjänster från andra länder. Tvångsarbete förekommer fortfarande i världen, och ansvaret för att granska leverantörer har blivit en del av god bolagsstyrning. Investerare, banker och kunder ställer allt högre krav.
Att känna till historien gör det lättare att förstå varför. Det handlar inte bara om regelefterlevnad, utan om att bygga verksamheter som tål granskning även om 50 eller 80 år.
Vad företagen har lärt sig
Flera av de tyska storföretag som använde tvångsarbete har i efterhand öppnat sina arkiv för forskare och publicerat omfattande studier om sin verksamhet under kriget. Det har gett en betydligt mer nyanserad bild än den som rådde under efterkrigstiden, då många hävdade att de hade tvingats av regimen och saknade valmöjligheter.
Forskningen har visat att företag ofta själva ansökte om att få tilldelat fångar som arbetskraft och att de i många fall var väl medvetna om de förhållanden fångarna levde under. För dagens företagsledare är det en viktig påminnelse om att ansvar inte försvinner för att andra aktörer också bär skuld. Frågan om vad man visste, och vad man borde ha vetat, är central även i modern riskhantering.
Investerarnas roll
I dag spelar investerare en allt större roll i att driva frågor om mänskliga rättigheter. Pensionsfonder och kapitalförvaltare granskar bolagens leverantörskedjor och kan välja bort bolag som inte lever upp till kraven. För företag som vill attrahera kapital har en trovärdig hantering av mänskliga rättigheter därför blivit en konkurrensfaktor.
Att minnas för att förstå
Tvångsarbetet under andra världskriget visar hur nära ekonomi och mänskligt lidande kan sammanflätas när etiska gränser suddas ut. För den som vill förstå hur lägersystemet var uppbyggt och vilken roll olika typer av läger hade finns bra kunskapsmaterial att tillgå. Den kunskapen är inte bara historia – den är en del av grunden för det ansvarsfulla företagande vi efterfrågar i dag.
Lämna ett svar