En 65-tums TV väger någonstans mellan 20 och 30 kilo. Det är ungefär lika mycket som en mellanstor hund, fast utan benen som tar upp tyngden. Den ska hänga på en vägg, ofta i ögonhöjd, och sitta där i fem till tio år utan att röra på sig. Trots det är det förvånansvärt många som behandlar uppsättningen som ett kvartsjobb på en söndag. Ibland går det bra. Ibland faller TV:n ner i soffan tre månader senare.
Vad du faktiskt behöver veta innan du börjar borra
Det första som avgör om en tv installation blir enkel eller komplicerad är väggen. En bärande betongvägg är paradoxalt nog ofta enklare att jobba med än en gipsvägg – du borrar, sätter i en betongplugg, och TV:n sitter där den ska. Gips är värre. Standardgipsskivor klarar inte vikten av en större TV utan att du antingen träffar en regel bakom skivan eller använder särskilda gipspluggar avsedda för tung last.
Hur hittar du regeln? En enkel magnetdetektor från Biltema kostar runt 150 kronor och hittar skruvarna som håller fast gipsskivan, vilket avslöjar var regeln går. Det är en av få billiga investeringar som faktiskt sparar tid.
VESA-måttet är det andra du behöver kolla. Det står i din TV:s manual och anger avståndet mellan skruvhålen på baksidan – typiskt 200×200, 400×400 eller 600×400 för större modeller. Köper du ett väggfäste utan att kolla VESA-måttet är risken stor att det inte passar.
Verktyg och fäste – var du kan snåla och var du inte ska
Ett billigt fäste från en lågpriskedja för 299 kronor klarar oftast vikten det är märkt för. Problemet är inte hållfastheten i sig utan rörligheten. Tilt- och svängfunktioner på billigare fästen tenderar att bli sladdriga efter ett halvår, vilket är irriterande om du vill kunna vinkla skärmen.
Jag har sett rejäla fästen från Vogel’s och Multibrackets hålla i över tio år utan att tappa spänsten. De kostar tre till fem gånger mer, men för en TV i 15 000-kronorsklassen är det inte där man ska försöka spara hundralappar.
Kablar – den del alla underskattar
Det här är där det ofta går snett. Du har skruvat upp TV:n perfekt centrerat, sedan inser du att HDMI-kabeln från soundbaren hänger som en synlig snara nerför väggen. Eluttaget sitter dessutom 80 cm åt fel håll.
Det finns tre vettiga lösningar. Du kan dra kablarna i en utanpåliggande kabelkanal som målas i väggens färg – fult men ärligt. Du kan installera ett extra eluttag bakom TV:n, vilket kräver elektriker. Eller så drar du dolda kablar inne i väggen, vilket bara fungerar bra i gipsväggar och kräver att du sågar upp två hål och fiskar igenom kabeln.
Det sista är inte ett gör-det-själv-jobb om du aldrig gjort det förut. Det går, men det tar dubbelt så lång tid som du tror.
När det är dumt att göra själv
Stenvägg från innan 1960. Tunna lättbetongväggar i nyproduktion där du inte hittar regeln. TV på över 75 tum oavsett vägg. Kombinationer av soundbar, hyllor och dold kabeldragning där hela installationen behöver planeras som en helhet.
I de fallen är det rimligt att få hjälp med montering hemma snarare än att riskera vare sig väggen eller TV:n. En tvåmansjobb tar normalt 1–2 timmar och kostar omkring 1 500–2 500 kronor beroende på hur mycket kabeldragning som ingår – inte särskilt mycket relativt vad en utbytes-TV kostar om något går fel.
Vad höjden faktiskt ska vara
Standardrådet är att underkanten på TV:n ska sitta cirka 110–120 cm från golvet i ett vardagsrum med soffa. Sittande titthöjd ska träffa ungefär en tredjedel uppifrån räknat på skärmen. Ovanför öppen spis blir det nästan alltid för högt – nacken protesterar efter en halvtimme.
Det här är en av de saker folk konsekvent får fel. Mät innan du borrar. Sätt en bit maskeringstejp där hörnen ska sitta, sätt dig i soffan och titta. Är det fel, flytta tejpen. Då vet du.
Det enda kriteriet som faktiskt avgör
Om du har gjort minst en liknande installation tidigare, har en betongvägg eller en gipsvägg där du säkert kan hitta regeln, och om kabeldragningen är enkel – gör det själv. Annars är timpriset för att slippa stå med en lös TV i händerna ganska lågt.